Vår tids paradox är att vi har högre byggnader, men lägre tålamod.
Bredare motorvägar, men smalare synvinklar.
Vi slösar mycket, men har kvar lite.
Vi köper mer, men njuter mindre av det.

Vi har större hus, men mindre familjer.
Mer bekvämligheter, men mindre tid.
Vi har större klasskillnader, men mindre sunt förnuft.
Mer kunskap, men mindre omdöme.
Fler experter, men mer problem.
Mer medicin, men mindre välmående.

Vi har flerdubblat våra ägodelar, men reducerat vår uppfattning om värde.
Vi pratar för mycket, älskar för sällan och hatar för ofta.
Vi har lärt oss att klara dagen, men inte att klara ett helt liv.
Vi har lagt år till livet och inte liv till åren.

Vi har varit hela vägen till månen och tillbaka,
men har problem att korsa gatan för att hälsa på den nya grannen.

Ur boken ”Vishetens pärlor”