Det var en gång en man som hade två vattenkrukor. Krukorna fäste han i vardera änden på en bärstång som han bar på sina axlar varje morgon när han gick för att hämta vatten från floden.

Det ena krukan var i perfekt skick medan det andra hade en spricka som gjorde att krukan var halvtom efter promenaden från floden till huset.
En dag när mannen höll på att fylla på krukorna i floden kunde den trasiga krukan inte vara tyst längre.
Jag skäms så förskräckligt sade krukan.
Jag gör ett uselt jobb. På grund av min spricka får du bara hälften så mycket vatten av mig som du borde få. Jag känner mig så misslyckad!

Jag visste inte att du kände så här svarade mannen bekymrat. Men gör mig en tjänst.På vägen tillbaka till huset titta då noga på vägen. När de kommit tillbaka till huset frågade mannen:Lade du märke till de vackra blommorna vid vägkanten?Ja, svarade krukan

Lade du märke till att de bara växte på din sida av vägen? Du förstår att om du inte hade haft din spricka så hade jag inte kunnat plantera blommor vid vägkanten. Och som du har vattnat varje dag.

Om du inte varit som du är skulle jag inte varje dag kunnat plocka blommor att sätta på bordet. Utan din spricka skulle både vägkanten och huset saknat denna blomsterprakt!

Okänt ursprung.